Färgglada människor och enkla bajsöverföringar

Soki Choi är namnet på nästa populärvetenskapliga guru som av allmogen ska hissas och hyllas för sina förenklade världsförklaringar. Innan vi ens hunnit återhämta oss från Thomas Erikssons aldrig sinande ström av böcker som ska hjälpa oss att få bättre lön, hitta en ny partner eller köpa en gammal bil dyrt.

Text: LINUS ELSINEN

Vi lever i en tid där vi till mångt och mycket styrs och vistas på internet i olika form. I sociala medier följer vi en massa influencers, vi gör allt vi kan för att likna våra idoler. Och våra idoler gör allt för att tjäna pengar. De skriver, mer eller mindre, harmlösa böcker och säljer hudvårdsprodukter och biljetter till föreställningar.

Vi gör allt de vill, vill lyder minsta vink för att vara tillags.

- Om hen bara ser vad jag har offrat, så mycket jag ställt upp! tänker vi.

Vi taggar kändisen vars ansiktskräm vi nyss smetat på ansiktet i den där Instagramposten som är så himla »fashion« i hopp om att få en like från sin idol.

Det här kan pågå till en viss gräns utan att det blir farligt. Thomas Eriksson har skrivit fyra böcker om människor han omges av. Bokserien börjar med Omgiven av idioter: hur man förstår dem som inte går att förstå, det är en bok som kokar ner människans alla egenskaper till fyra kategorier. Som du förhoppningsvis förstår ska man ta den förenklingen med en nypa salt. Det borde vem som helst förstå att om man placerar in alla världens människor i endast fyra kategorier - röd, blå, grön och gul - så har man inte ett speciellt spetsigt eller precist instrument att jobba med.

Vidare har Eriksson skrivit böckerna Omgiven av psykopater: så undviker du att bli utnyttjad av andra (2017), Omgiven av dåliga chefer: varför bra ledarskap är så sällsynt (2018) och Omgiven av latmaskar (2018)(ljudbok).

Ledarskapscoach fd beteendevetare

Madelene Pollnow gör ett riktigt djupdyk i Thomas Erikssons karriär i sin artikel »Omgiven av idioti« i magasinet Filter #63. Där går att läsa mindre smickrande avslöjanden, exempelvis att Eriksson helt saknar relevant utbildning för det han jobbar med. Att han dessutom kallar sig beteendevetare gör knappast något bättre.

Till Thomas Erikssons försvar ska jag berätta att beteendevetare inte är en skyddad titel, alltså får vem som helst oavsett utbildning kalla sig det. Det i sig kan vara ett problem, däremot kan vi inte klandra Thomas för det.

Eriksson har alltså ingen akademisk utbildning inom området, eller något annat område heller, men framhäver att hans böcker är baserade på forskning och vetenskap.

Madelene Pollnow ifrågasätter hans trovärdighet. Är det inte problematiskt att Eriksson saknar akademiska meriter om han ska framställa sig som beteendevetare som skriver böcker byggda på gedigen forskning? Men Eriksson hävdar konsekvent att han är en rimlig auktoritär inom psykologin. Har Thomas Eriksson den kunskap som krävs för att tolka forskningsresultat och annan statistik för att i sin tur sprida sin tolkningen till allmänheten.

Thomas Eriksson anser sig vara mannen som ska utbilda det svenska folket i hur man på hemmaplan diagnostiserar folk med psykopati. Det kan verka lite skoj sådär, diagnostisera grannar tillsammans med sin partner vid köksbordet. Det finns en risk med att ta så lätt på allvarliga tillstånd, det måste man veta när man läser Erikssons böcker. Det är inte nödvändigtvis mer sanning i dem än JRR Tolkiens Sagan om ringen-trilogi.

2018 fick Thomas Eriksson motta priset »Årets förvillare«, ett pris som Vetenskap och Folkbildning, VoF, delar ut till någon som motverkat vetenskap. Ur motiveringen:

»[...] lyckats vilseleda en stor del av det svenska folket att tro på ren pseudovetenskap och grova psykologiska förenklingar.«

Thomas Erikssons böcker är kanske på gränsen till allmänfarliga, jag menar att läser man böckerna i underhållningssyfte kan man säkerligen ha någon behållning av det. Men läs de för guds skull inte istället för fakta.

Går i upptrampade spår

Redan nu ser den påläste likheter mellan dagens egentliga fokus, Soki Choi, och Thomas Eriksson.

Som vi kan höra i Christian Dahlströms podcast Sinnessjukt Dokument: Soki Choi och Bonnier Fakta-härvan, så kan inte Soki Chois främsta syfte varit att folkbilda med sin senaste bok Kimchi och kombucha: Den nya vetenskapen om hur tarmbakterierna stärker din hjärna. Tvärtom, hon verkar ha något slags fobi för fakta.

Soki Choi är civilekonomen som disputerade vid Karolinska institutet på en doktorsavhandling om komplexa system inom sjukvården. Det ger henne rätt att kalla sig doktor. Hon kan, med fördel, använda sig av doktorstiteln när hon skriver en bok där medicinsk utbildning ger extra tyngd. Man behöver inte vara så noga med att påpeka vad doktorstiteln gäller. Man behöver inte heller säga något om att man inte har en enda högskolepoäng inom sjukvård. Det finns ingen sådan lag, men det kan vara hyggligt att berätta ungefär vad man är bra på när man skriver den här typen av facklitteratur.

Eventuella läsare bör vara medvetna om detta, Soki Choi är alltså medicine doktor trots att inte ha läst någon som helst medicinsk utbildning. (jfr Thomas Erikssons beteendevetare-titel).

Christians granskning av Soki Chois bok är 160 minuter ren sågning av det Soki Chois kallar fakta. Vidare får man höra en förläggare som på ett taffligt sätt försöker rädda situationen. Det är brutalt och kompromisslöst på ett sätt som krävs vid granskning av den här typen av pseudovetenskaplig litteratur. I detta fall extra angeläget då bokens faktagranskare inte är överens om vad de har granskat eller om de överhuvudtaget har granskat något.

Christian Dahlström presenterar i granskningen fem »riktiga« forskare och experter som ägnar sig åt vetenskap. Vissa blir förskräckta, andra brister ut i skratt när Christian ber om en kommentar till Soki Chois fakta.

En enkel bajsöverföring är lösningen

Det farliga med böcker som till exempel Thomas Eriksson eller Soki Choi har skrivit är när de faktiskt går till attack mot den traditionella vården. I presentationen av Sokis bok står i första raderna på Bonnier Faktas hemsida:

»Har vi lagt en massa tid, energi och pengar på mediciner, självhjälpsböcker, psykologer och andra terapier i onödan - när en enkel fekaltransplantation (bajsöverföring) egentligen var lösningen? Forskning visar nämligen att tarmbakterierna inte bara spelar en avgörande roll när det gäller vårt immunsystem. De verkar även spela en viktig roll i alzheimer, parkinson, autism, adhd, stress, ångest, depression med mera.«

När man påstår att tarmbakterier kan göra underverk, eller ens ha en påverkan på så allvarliga symtom och sjukdomar som det pratas om ska läsarna veta ifall det är rent humbug eller om det finns någon sanning i det. Det är just där Christian Dahlström kommer in i bilden, han avslöjar rena faktafel, missförstånd och - vilket det känns som - ett försök att missleda folk för egen ekonomisk vinnings skull.

Soki Choi beskriver på sin hemsida ambitionen med boken och på vilket sätt hon kan bidra till att förbättra sjukvården:

»Genom att använda min forskningskompetens till att översätta viktig spjutspetskunskap till lättfattlig populärvetenskap«

Att kalla den här typen av litteratur för populärvetenskap är fel, det här är pseudovetenskap. Populärvetenskap är något vi håller till personer som David Attenborough, Stephen Hawking och Hans Rosling.

Och priset för »Årets förvillare« 2019 går till... ◼︎